Bioavfall definieras som biologiskt nedbrytbart trädgårds- och parkavfall, mat- och köksavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker samt jämförbart avfall från anläggningar för livsmedelsförädling. Här ingår inte skogs- eller jordbruksavfall, gödsel, avloppsslam eller annat biologiskt nedbrytbart avfall som naturliga textilier, papper eller bearbetat trä. I detta ingår inte heller biprodukter från livsmedelsproduktion som aldrig blir avfall.
I nuläget är det största miljöhotet från bioavfall (och annat biologiskt nedbrytbart avfall) produktionen av metan från sådant avfall som bryts ned på deponier, vilket år 1995 stod för cirka 3 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i EU-15. deponidirektivet (1999/31/EG) ålägger medlemsstaterna att fram till 2016 (år 2020 för vissa länder) minska mängden biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall som de deponerar till 35 % av 1995 års nivåer, vilket kommer att reducera detta problem avsevärt.
Introduktion
Deponidirektivet innehåller ingen information om specifika behandlingsmetoder för det omdirigerade avfallet. De största fördelarna med en korrekt hantering av bioavfall – förutom att undvika utsläpp av växthusgaser – skulle vara att producera högkvalitativ kompost och biogas som bidrar till att förbättra markkvaliteten och resurseffektiviteten plus att vi skulle öka vår grad av självförsörjning på energiområdet. I praktiken tenderar medlemsstaterna dock att inte välja kompostering eller biogasproduktion. I stället väljer de ofta det till synes enklaste och billigaste alternativet, som förbränning eller deponering, och bortser därmed från de faktiska miljöfördelarna och kostnaderna.
Deponering är utan tvekan det sämsta alternativet för hantering av bioavfall. För hantering av biologiskt nedbrytbart avfall som omdirigeras från deponier verkar det dock finnas flera miljömässigt gynnsamma alternativ. Även om avfallshierarkin även gäller hanteringen av bioavfall, kan det i vissa fall vara motiverat att avvika från denna eftersom den miljömässiga balansen mellan de olika alternativen för hantering av detta avfall är beroende av ett antal lokala aspekter, bland annat insamlingssystem, avfallets sammansättning och kvalitet, klimatförhållanden samt användningspotentialen för olika avfallsbaserade produkter som elektricitet, värme, metanrik gas eller kompost. Därför bör de nationella strategierna för hantering av detta avfall fastställas på ett transparent sätt samt baseras på ett strukturerat och övergripande synsätt, till exempel livscykeltänkande (LCT). För att hjälpa beslutsfattarna att på bästa sätt använda biologiskt nedbrytbart avfall i linje med avfallshierarkin, har kommissionen utarbetat en uppsättning riktlinjer för hur man kan tillämpa livscykelanalys och livscykeltänkande för att planera hanteringen av bioavfall. Riktlinjerna finns här.
Det finns ett antal rättsliga instrument på EU-nivå som hanterar frågan om behandling av bioavfall. Allmänna krav för avfallshantering, exempelvis skydd av miljön och människors hälsa vid avfallshantering och prioritering av avfallsåtervinning, fastställs i det reviderade ramdirektivet för avfall, som också innehåller specifika inslag i relation till biologiskt avfall (nya återvinningsmål för hushållsavfall, där bland annat biologiskt avfall kan ingå) och en mekanism som gör det möjligt att fastställa kvalitetskriterier för kompost (kriterier för när avfall upphör att vara avfall). Deponering av bioavfall tas upp i deponidirektivet som kräver att biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall omdirigeras från deponierna. I IPPC-direktivet (som snart ersätts av direktivet om industriutsläpp) fastställs huvudprinciperna för tillstånd och kontroll av anläggningar för behandling av bioavfall som har en kapacitet som överstiger 50 ton/dag. Förbränning av bioavfall regleras i direktivet om avfallsförbränning, medan hälsobestämmelserna för komposterings- och biogasanläggningar som behandlar animaliska biprodukter fastställs i förordningen om animaliska biprodukter.
Information om kommissionens pågående arbete när det gäller ytterligare regler och riktlinjer för hantering av bioavfall samt studier i detta ämne finns i avsnittet ”Utveckling”.
Utveckling
Kommissionen har påbörjat förarbete inför ett eventuellt lagstiftningsförslag om bioavfall, efter att först ha tagit fram en temainriktad strategi för förebyggande och materialåtervinning av avfall (KOM2005 (666) slutlig) när det gäller behovet av att ta itu med kompoststandarder på EU-nivå samt agera på uppmaningen i artikel 22 i ramdirektivet för avfall (2008/98/EG) där kommissionen uppmanas göra en bedömning av hanteringen av bioavfall i syfte att – om så är lämpligt – lägga fram ett förslag.
Projektets steg
1. Grönbok
Det första steget i denna process är grönboken om hantering av bioavfall i Europeiska unionen.
- Grönbok om hantering av bioavfall i Europeiska unionen
- Arbetsdokument som är kopplat till grönboken
- Sammanfattning av kommentarerna till grönboken
2. Konsekvensanalys
Det andra steget är att utarbeta en konsekvensanalys av ett potentiellt lagstiftningsförslag. Det övergripande målet med denna aktivitet är att undersöka om det går att förbättra metoderna för hur bioavfall hanteras i EU och att tillhandahålla en korrekt bedömning av politiska alternativ – däribland de miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenserna samt framtida risker/möjligheter.
I uppdraget ingår bland annat:
- framtagande av analys och syntes av andra samråd, undersökningar och en översikt över de senaste kunskaperna som ett bidrag till konsekvensanalysen
- beräkning av produktionen av bioavfall och potentiell behandling av detta bioavfall mot bakgrund av gällande lagstiftning
- stöd till en samlad bedömning av de politiska alternativen och deras relativa fördelar.
Analysen ska innehålla ett grundscenario i fråga om politik och praxis i EU under de kommande tio åren och ska även gå igenom vilka konsekvenserna kan tänkas bli för produktionen och behandlingen av bioavfall för varje enskild medlemsstat och på EU 27-nivå. Baserat på grundscenariot ska en bedömning göras av de sannolika fördelarna och kostnaderna för ytterligare eller ändrade politiska åtgärder för hantering av bioavfall i EU (däribland exempelvis ett krav på separata insamlings- och återvinningsmål för bioavfall) i jämförelse med befintliga och planerade policyer. Syftet med bedömningen ska vara att kontrollera om de nuvarande politiska åtgärderna är tillräckliga för att åtgärda de problem som finns när det gäller att hantera bioavfall på rätt sätt samt om ytterligare åtgärder för hantering av bioavfall skulle leda till betydande förbättringar.
Denna bedömning ska bygga på befintliga undersökningar och kunskaper samt täppa till eventuella kunskaps- och informationsluckor som har identifierats, i syfte att ge en komplett bild av den rådande situationen och framtida behov.
I nuläget förväntas de ytterligare åtgärder som ska utvärderas omfatta de alternativ som redan föreslagits i ”Preliminär konsekvensanalys för ett initiativ i relation till biologisk behandling av biologiskt nedbrytbart avfall” (se "studier” nedan), dvs.
a) upprätta komposteringsstandarder
b) upprätta komposteringsstandarder och återvinningsmål för bioavfall (gemensamma för alla medlemsstater).
c) upprätta komposteringsstandarder och återvinningsmål för enskilda medlemsstater
och ytterligare en fjärde åtgärd som ska fastställas.
Vilka alternativ som i slutänden utvärderas ska baseras på resultaten av samråden i samband med grönboken samt projektgruppens pågående förarbete.
Studie som stöder konsekvensanalysen:
Under förberedelserna med konsekvensanalysen har kommissionen fått hjälp av ARCADIS Belgium och Eunomia Research & Consulting, som har utarbetat rapporten ”Assessment of the options to improve the management of bio-waste in the EU” (utvärdering av möjligheterna att förbättra hanteringen av bioavfall i EU).
- Slutrapport (pdf~3,2 Mb)
- Bilaga A – grundscenario (pdf~2,2 Mb)
- Bilaga B – scenarierna 2 och 2a (pdf~1,5 Mb)
- Bilaga C – scenarierna 3 och 3a (pdf~1,3 Mb)
- Bilaga D – industriellt bioavfall (pdf~1,23 Mb)
- Bilaga E – strategi i fråga om kostnader (pdf~1,6 Mb)
- Bilaga F – miljörelaterade antaganden (pdf~1,9 Mb)
3. Meddelande från kommissionen om framtida steg vad gäller hanteringen av biologiskt avfall i Europeiska unionen – KOM(2010)235 slutlig
Den 18 maj 2010 offentliggjorde kommissionen ett meddelande i relation till sin analys av de olika alternativen för hantering av bioavfall och möjliga framtida steg på detta område.
Texten i meddelandet finns här, åtföljt av en bilaga som innehåller en mer detaljerad analys av den rådande situationen och scenarier inom bioavfallshantering (pressmeddelande).
4. Uppföljning av meddelandet
- Analys av lämpligheten i att sätta upp mål för återvinning av bioavfall – samråd med berörda parter .
- Analys av genomförbarheten i att sätta upp mål för återvinning av bioavfall i EU, däribland subsidiaritetsaspekter – slutrapport.
5. Revidering av ramdirektivet för avfall
Som beskrivs i meddelandet (kapitel 7.1.2. Hantering av biologiskt avfall), lovade kommissionen att fortsätta analysera lämpligheten i att i år 2014 års mål föreslå mål för återvinning av bioavfall som en del av det reviderade ramdirektivet för avfall, med tanke på att målen för biologisk behandling måste gå hand i hand med en utökad separat insamling för att säkerställa hög kvalitet på kompost och rötrester.
Den 2 juli 2014 antog Europeiska kommissionen ett lagstiftningsförslag och en bilaga om att se över de avfallsrelaterade målen i deponidirektivet 1999/31/EG, återvinnings- och andra avfallsrelaterade mål i EU:s ramdirektiv för avfall 2008/98/EG och direktivet om förpackningar och förpackningsavfall 94/62/EG.
De viktigaste delarna av förslaget i fråga om bioavfall är:
- återvinningen och förberedelserna för återanvändning av kommunalt avfall (däribland bioavfall) ska ökas till 70 % fram till år 2030
- utfasning av deponering senast år 2025 för återvinningsbart (inklusive plast, papper, metall, glas och bioavfall) avfall på deponier för icke-farligt avfall – motsvarande en högsta deponeringsgrad på 25 %
- åtgärder som syftar till att minska förekomsten av matsvinn med 30 % senast år 2025
- införande av separat insamling av bioavfall.
Mer information om initiativet, däribland text till lagförslag och bakgrundsdokument, finns här.
Bakgrundsinformation
Utarbetande av vägledning om hantering av bioavfall
Såsom förutses i meddelandet KOM(2005)666 om en temainriktad strategi för förebyggande och materialåtervinning av avfall, utarbetar kommissionen riktlinjer för beslutsfattare i fråga om tillämpningen av livscykeltänkande när det gäller policyer för hantering av bioavfall.
Uppdaterad information finns på gemensamma forskningscentrumets webbplats, i avsnittet som handlar om europeiska riktlinjer för livscykeltänkande i fråga om hantering av kommunalt biologiskt nedbrytbart avfall.
Studier
- Kommissionen stöder omfattande forskning på området biologiskt nedbrytbar plast. Den gemenskapsfinansierade webbplatsen BIOMAT innehåller information om den omfattande bioplastforskning som under de senaste 15 åren genomförts inom olika ramprogram. Det finns stor potential för forskningsprojekt gällande bioplaster under sjunde ramprogrammet (2006–2010) inom flera olika teman, och i synnerhet när det gäller bioraffinaderi- och mikrobiella vägar. För mer information om gemenskapsfinansierade möjligheter för forskning, se även: https://cordis.europa.eu/en/home.html.
- Tungmetaller och organiska föreningar från avfall som används som organiska gödningsmedel (juli 2004)
- Ekonomisk analys av alternativen för hantering av biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall (2002)
- Sammanfattning (pdf~50 K)
- Slutrapport (pdf~1 200 K)
- Bilagor (pdf~1 020 K)
- Preliminär konsekvensanalys för ett initiativ i relation till biologisk behandling av biologiskt nedbrytbart avfall (2004)
- Slutrapport (pdf~655 K)
- Publikationer